ettunderbartårikaos.blogg.se

Vårt kaos år är nu förbi då vi byggde hus och planerade bröllop under samma år. 2017 var för oss ett stort år då vi gifte oss den förste juli och hade slutbesiktning på huset den 7 juli. Nu när jag tänkte väcka bloggen till liv igen när vi samlat energi för att ta tag i allt som behöver göras runt ett hus tänkte jag först byta namn på bloggen men insåg att nej, alla våra år är underbara med lite kaos så namnet får stå kvar :)

Mys

Kategori: Familjeliv

Idag va en mysdag.
Linn va rekordsnabbt klar i morse till skolan så när hon va redo fick Meya mysa i knät och titta på morgonshowen. 
 
Tyvärr blev det ju ganska snart dags att åka även om jag för en kort stund tänkte ringa och sjukskriva henne. Hon hade behövt en dag på soffan och gosa med lillasyster. Det hade varit bra för hennes välmående. 
Men iväg till skolan. Jag gick sedan med några och tog mig en kopp te och lite müsli på Norbergs medan Meya vila i vagnen. 
Vid halv tio begav vi oss till kyrkan så jag och Meya fick leka, sjunga och tjöta lite. 
Efter en stund så somna Meya gott i mammas knä och medan vi satt där och sov kom pappa till kyrkan. Han slutar ju nu mera tidigt på fredagar. Vi tog en kort sväng med Meya i vagnen sen så begav sig Oscar och hämta Linn på skolan och jag gick och handla mat till Meya. Därefter tog vi ett nytt besök på Norbergs för lite lunch/fika. Mysigt va det tills Linn blev för trött och orkade inte riktigt hålla ihop de hela vägen men hon skötte sig bra med tanke på hennes dagsform.
Hem och vila. Ja dan va inte helt smärtfri så lite tjafs blev de som tyvärr eskalerade en stund då Linn va tvungen att testa lite gränser och provocera men det fick snart över och så begav vi oss till ridskolan istället. 
 Idag blev det en skogstur med Svitra. Det travade iväg och tjejerna red själva med Evelina springandes i täten. När de va åter vid ridhuset så boosta jag Linns självförtroende lite och fick henne till att gå med på att även jag satte mig på läktaren. Så idag va mamma, pappa och Meya på läktaren medan Linn trava och galoppera för fullt. 
 
Hon är så lycklig där. Där i stallet. Med hästarna. Med de äldre tjejerna som är snälla. Där kan hon bara va. Släppa prestation. Släppa kontrollbehovet. 
I stallet är man lugn. Gör sitt bästa. Och framförallt är hon lycklig där. Leendet är äkta. 
Precis som när hon stolt får hjälpa mamma med lillasyster. De har en så fin och äkta kärlek mellan dem. Får se hur den kärleken kommer att visas om några år 😉
Kommentera inlägget här: